Detta kommer bli ett lååångt inlägg..
Har inte haft ork eller lust att skrivit nått på ett tag..
Men nu tänkte jag ta och uppdatera lite..

I skrivande stund så har jag varit hos Andreas i ca 4 veckor tror jag.. Kanske 5.. Jag vet inte så noga.. Och jag orkar inte hålla räkningen heller..

Men veckorna och dagarna har bara sprungit iväg tycker jag.. Men det sägs ju att tiden går fort när man har roligt..

Och ja.. Roligt har jag haft   

Men jag har mycket inom mig som jag skulle vilja spy ur mig.. Mycket känslor och tankar..

Visst kan jag skriva det här.. Men allt vill jag inte skriva.. Så jag tar väl det som är mest aktuellt..

I morron ska jag bege mig hemåt en sväng.. För att sen åka ner hit igen och spendera dom sista dagarna med Andreas innan han drar iväg och blir borta ett tag..

Jag gruvar mig så fruktansvärt för den dagen då jag ska säga hej då till Andreas för ett tag..
Bara tanken på det gör mig tårögd och så bildas en stor klump i magen på mig..

Trots att jag vet att det kommer gå bra för honom där han ska vistas dom kommande 8 månaderna.. Men ja..
Det är alltid jobbigt att vara ifrån någon man tycker väldigt mycket om och en som betyder mycket för en..

Ja Andreas betyder väldigt mycket för mig och jag är otroligt glad över att ha han i mitt liv..

Han finns alltid när man behöver han och ställer alltid upp.

Han är en trygghet i mitt liv... En stor trygghet också.

Jag har skrivit det förut.. Och jag skriver det igen..
TACK Andreas för att du finns  

Under denna tid jag har varit här så har vi dels firat midsommar.. Som var föregående helg.. Det blev en lugn och trevlig midsommar med trevligt sällskap..

Och tack till Per-Anders och Carina för den goda maten :)

Idag var vi in till stan och åt lunch tillsammans med Per-Anders, Carina, Tina, Andreas och Patrik.. Vi åt på Sju Kryddor.. Där Tina och Serkan jobbar.. Och maten var gudomligt god :)
Så ni som är i Sundsvall och funderar på vart ni ska äta.. Gå på Sju Kryddor.. Jag lovar.. Ni blir inte besviken :)

Så tack för en trevlig lunch :)

Nu har jag såndär sepertionsångest.. Jag har verkligen ingen lust att åka hem i morron.. Men ibland måste man göra såna saker som man inte har lust med..
Men jag återvänder ju efter ett tag bara.. :)
Så jag får åka hem och visa av mig lite..

Saknar ju dom där hemma med.. Kollade på några bilder och såg mina små goa juveler.. Och det är ju mina fina älskade syskonbarn jag saknar mest..

Ted och Leo.. Fasters gofisar  

Ja jag saknar ju mina vänner där hemma också..

Så i morron åker jag alltså hem och visar av mig lite. :)

Ja så långt blev det väl kanske inte :P

Ja ett litet sånt där halvt meningslöst inlägg blir detta..
Men kan bara inte låta bli   

Jag har denna säsong följt Big Brother rätt mycket.. Och jag säger bara.. HERREGUD!
Som vanligt har många täcken guppat där inne och det har varit en massa härj.. Men det är väl sånt man gillar och se när man kollar på dokusåpan..

Men i alla fall.. Nu är det ju snart dags för finalen.. Och det spekuleras ju i vem som kommer att kamma hela alltet.. Och nu undrar jag vem ni tror kommer vinna Big Brother 2012?

Blir det Amandus...

Hanna J....

Eller Annica

Någon av dessa tre kommer stå som vinnare på söndag..
Jag tror att det kommer stå mellan Amandus och Hanna J..
För jag hoppas verkligen inte att gaphalsen Annica tar hem det..
Nog för att hon är från Östersund.. Men nej.. Jag tycker inte att hon är en värdig vinnare..

Och Sverige vann Eurovision.. Så ja.. Det är väl bara att lyfta på hatten och säga grattis till Loreen..
Men sanningen är den att jag inte bryr mig så hårt om vem som vinner eller inte..
Tycker att detta med schlagern har blivit så utdraget och uttjatat..
Ja och nu undrar jag själv varför jag ens engagerar mig i att skriva nått om den överhuvudtaget..

Lördagen har varit bra.. Varit en lugn dag/kväll..

Blev bjuden till Andreas pappa och sambo på middag.. Grillat stog på menyn.. Och det var kanongott vill jag lova.. Och till efterrätt blev det kladdkaka och glass   
Så tack Per-Anders och Carina för en god middag och trevligt sällskap   

Vi satt på uteplatsen och åt middagen.. Riktigt härligt.. Förutom att det var en granne som klippte gräset.. Det kunde han ju ha gjort lite tidigare tycker jag..

Men när jag satt där ute på uteplatsen så började jag känna mig lite sorgsen.. Ja jag har en sorgsen känsla inom mig.. Den kommer och går.. Men det är ju inte så konstigt.. Eftersom det kommer bli en jobbig tid framöver..
Jag försöker förstå vad som ska ske, men jag får inte in det i min skalle.. Det är fan helt omöjligt..
Men jag vet att allt kommer gå bra, men det kommer vara jobbigt.. Men då är det tur att man har dom vänner man har så man får det stöd man behöver..

För jag satt och tänkte på alla minnen vi har tillsammans och vad mycket roligt vi gjort tillsammans..
Och hur mycket han betyder för mig...När vi är från varandra så har vi kontakt dagligen.. Antingen ringer jag och pratar med honom eller så skickar vi sms..
Och detta kommer att ändras.. Vilket får mig att bli ledsen..

Och att inte ha samma möjlighet att åka ner när jag vill och hälsa på.. Det kommer vara det jobbigaste.. Att inte få umgås med honom när jag vill..
För det är hit jag åker då jag vill må bra och han får mig att må bra.

Men man får göra det bästa av situationen.. Att ta en dag i taget..

Om ni undrar vad jag pratar om så får ni fråga mig eller så rekommenderar jag er att läsa Andreas blogg..
Jag har den länkad på min blogg.. Så ja.. Mer tänker jag inte säga..

Ja det var min lördag det..

Som rubriken lyder.. Nu ska jag gnälla..

Fast vissa gånger gnäller jag lite lagomt, tycker iaf.

Men nu kommer nog hela detta inlägg bestå av en massa gnäll..

Jag har ju fått en del erfarenhet av att åka buss mellan stan(Sundsvall) och Kvissleby.. Och ibland så tror jag att jag ska gå upp i atomer..

Men en sak som stör mig nått så otroligt mycket är när människor som åker buss lyssnar på musik utan hörlurar.. Häromdagen så trodde jag att jag skulle ta en tjejs mobil och kasta ut den genom takluckan på bussen.. Grymt störigt..

Dom var väl ett gäng på typ 4 tjejer som lyssnade på musik.. Och det var samma låt flera gånger om..
Jag vet att det kanske är fjantigt att gnälla på nått sånt här.. Men det är fruktansvärt störigt att folk lyssnar på musik utan hörlurar..

Så till er som gör så som jag beskrivit, att ni lyssnar på musik på mobilen utan hörlurar när ni åker buss.. Lägg av med det.. För det finns ju faktiskt dom som inte har samma musiksmak som er och vill inte höra eran dåliga musik.

Nu säger jag inte att jag har världens bästa musiksmak själv.. Men ändå.. Ska jag lyssna på musik när jag åker buss så lyssnar jag med mina hörlurar.. Så slipper alla andra som åker med samma bus som mig lyssna på just den musiken jag lyssnar på..

Och sen en annan sak som är rätt störig..
Nu kanske jag låter rasistisk, men det är jag absolut inte..
Men en sak jag alltid har funderat på.. Är varför oftast invandrarna pratar så in i bängen högt när dom pratar i telefon eller med varandra på bussen?

Och oftast så brukar den som sitter en bit bak i bussen prata med den som sitter typ längst fram.. Varför?

Är det då inte bättre om dom sätter sig bredvid varandra och pratar istället..

Men ja.. Man kan ju inte förstå allt heller..

Ja nu tror jag minsann att jag har gnällt klart..

Så för att få en så bekväm bussresa som möjligt så lyssna på musik med hörlurar och prata inte med den som typ sitter längst fram i bussen om du själv sitter långt bak..

Sitter och tänker tillbaka på en massa minnen som jag har..
Det är ju nästan så att jag får tårar i ögonen.. Men samtidigt blir jag glad och ler för mig själv.

Alla dessa minnen dyker upp lite då och då..
Speciellt då jag sitter för mig själv och lyssnar på musik..

Och just nu är det en sån stund..
Då jag låter tankarna sväva fritt och jag lyssnar på bra musik..

Detta inlägg tänkte jag tillägna en person som fortfarande betyder väldigt mycket för mig och som har en plats i mitt hjärta..

Nämligen min morfar.. Eller som jag säger, moffa..

Jag och moffa hade en speciell relation.. Eftersom jag är den enda tjejen av barnbarnen på mammas sida så blev det väl så att jag blev moffas flicka..

När vi åkte hem till momma och moffa så hann jag inte mer än att ta av mig ytterkläderna och skorna förrän jag satt i moffas knä.

Min moffa var en väldigt glad och go person..
Och det bästa jag alltid kommer att minnas är den varma och goa kramen man alltid fick när man hälsade på :)

För så fort min moffa hejade på någon som han kände så fick dom en kram :)

Detta är jag uppväxt med.. Att alltid kramas med dom jag träffar :)
Det kommer nog alltid hänga med..
Ja jag kramar ju inte alla som jag träffar på.. Men dom jag känner väl får en kram då dom träffar mig :)

Så ja.. Är det något jag saknar ibland sådär extra mycket så är det moffas värmande kramar :)

Men jag har dom i mitt minne tillsammans med alla andra minnen.

Ett annat minne jag har är när vi var till fjälls på vintern.. Så åkte vi skidor från stugan i Västra Arådalen till fäbodvallen som ligger i Östra Arådalen..

Denna sträcka är på 4km enkel väg..

Jag åkte alltid skidor till Östra.. Där vi brukade stanna och grilla korv och bara njuta av lugnet..
Sen när vi skulle åka hem så hörde man att en skoter kom åkandes.. Och då var det moffa som kom..

Han sa : " Jag tänkte på Johanna.. Hon orkar nog inte åka skidor tillbaka" :)

Och ingen var gladare än jag.. Så jag tog skidorna och stavarna under armen och satt mig på skoterkälken :)

Ja jag har mängder av minnen tillsammans med min moffa.. Såna man kan plocka fram och bli sådär varm inifrån och ut..

Jag kan säga att den dagen jag fick beskedet av min mamma att moffa hade gått bort var en väldigt omtumlande dag.. Men jag var då nere i Uddevalla.. Skulle åka med nattåget hem samma kväll.. Jag kunde inte riktigt inse vad som hade hänt..
Det var en sådan chock..
Men jag insåg då jag kom till Pilis morgonen efter att allt var sant.. Jag hade en stor klump i magen då jag började gå upp mot mommas lägenhet..

Och när min moster öppnade dörren rasade jag ihop.. Tårarna kom och jag visste inte på vilken fot jag skulle stå..

Ja ni som känner mig vet ju att jag miste min pappa när jag skulle fylla 14.. Det var också jobbigt.. Men jag tror jag tog moffas bortgång ännu hårdare..
För efter det att pappa gått bort så var moffa min manliga förebild..

Och samma kväll jag fyllde år så fick jag göra ett besök på akuten.. För då dök panikångesten upp..

Men det var andra saker också som spelade in att jag fick panikångest.. Men det var min moffas bortgång som utlöste det hela..

Men jag kan skatta mig lycklig att jag har den familj och dom vänner jag har.. Som har stöttat mig i detta..

Det betyder väldigt mycket för mig..

Och jag kan inte med ord beskriva hur mycket min mammas stöd har betytt för mig.. Så många kvällar hon fick ligga och hålla mig för att jag skulle lugna mig..

Ja jag kan bara säga att jag älskar min mamma av hela mitt hjärta  

Jag kommer alltid att minnas min moffa som en glad, go och kramgo person..

Och jag kommer alltid att bära med mig våra minnen,

Sist men inte minst.. Jag kommer ALLTID vara moffas flicka  

Då var jag åter igen tillbaka i Sundsvall efter någon veckas hemmavistelse.

I söndags anlände jag hit.. Och jag trodde jag aldrig skulle komma fram..

För den busschauffören som körde från Hammarstrand-Sundsvall körde som en väglus kändes det som.. Han var ute och söndagsåkte.. Bokstavligt talat.. Men ja.. jag kom ju fram till slut..

Sen så hade jag sett fram emot att inte behöva vänta så länge på att bussen ut till Andreas skulle... Jag trodde bussen skulle gå kvart i, men näe.. den gick inte förrän kvart över.. Vart lite less.. Men bara att gilla läget och sitta och vänta i 45 minuter..

Och väl framme hos Andreas så fick middag :)

Resten av söndagskvällen spenderades i soffan framför tvn och en bra film :)

Igår var jag med om något som gjorde mig både irriterad och fundersam..
Jag var på väg till ica och när jag har kommit en bit så kommer jag i fatt tre mörkhyade barn.

Dessa barn har jag fått höra en hel del om av en granne till Andreas.

Dom tigger pengar av alla och dom har till och med försökt sno en chipspåse ur grannens hand.

Och inte nog med det så har dom hållt på och härjat i trappen, det är deras lekplats tydligen enligt Andreas granne.

Så alltså försökte dessa ungar tigga pengar av mig.. Men jag sa bara att jag inte hade några.. Fast det har jag ju.. Men jag tänker inte ge dom några pengar, för jag anser att då kommer jag nog få dom efter mig fler gånger..
Jag är inte rasist och jag har egentligen inget emot mörkhyade personer.

Men den här familjens beetende är inte hållbart..

Jag har också fått höra att mamman har skickat ut sina ungar i trappen spritt språngande naken och en massa annat.. Dom snor andra hyresgästers tvätt-tider och dom håller på att härjar en massa.

Men jag vet också om att denna familj har fått en tillsägelse av hyresvärden. Så nu kanske dom inte håller på att gör en massa dumt.

Men jag blir också förvånad över hur dessa människor kan hålla på som dom gör?
Det verkar inte som om dom har någon respekt för dom andra som bor i samma hyreshus..

Nej sånt här borde inte få hända och man tycker att dom borde kunna uppföra sig normalt.. Men ja.. Det kanske är svårt.. Vad vet jag?

Får se när jag åtrvänder hemöver igen.. Nu ska jag passa på att må bra och bara umgås och ha roligt :)

Just ja.. Måste passa på att gratulera en av dom sötaste hundarna jag någonsin träffat..

Zelda fyller 1 år idag :)

Denna hund träffade jag första gången när vi var i Sälen.. Kanske en av dom sötaste hundarna som finns.. Och vi blev väldigt bra kompisar :)
Ska jag ha en hund någon gång så tror jag banne mig att jag ska ha en hund som Zelda.. :) Underbara vovve :)

Åter måndag..
En ny vecka med nya möjligheter.. Och om någon dag ska jag bege mig hemöver mot byn igen..

Vilket känns sådär faktiskt..

Men har lite saker att ta tag i hemma,så det är bara att gilla läget att åka hem.

Fast än är jag inte där då jag ska åka hem.. Utan nu ska jag passa på att njuta av dom sista dagarna här nere  

Helgen har varit bra och rolig.. I fredags så var vi en sväng på stan på dan.. Sen åkte vi hem, gick på bolaget och sen hem och slappade lite..
Senare på kvällen blev det en krogsväng..

Första stoppet blev på Jacks.. Där vi tog oss en matbit och gott dricka..

Nästa anhalt var på MP.. Där vi tog oss lite mer god dricka..

Sista stoppet blev på Daltons.. Där vi var tills vi skulle ta bussen hem..

Lördagen var en sån där dagen efter kvällen före.. Jag var allmänt seg och lite bakis.. Men det är smällar man får ta..

Gjorde oss i ordning för att åka in till stan för lite god mat.

Andreas stannade kvar på stan och jag åkte hem..

Söndagen, ja igår alltså.. Så var det en sån där dag då man bara slappar och tar det lugnt..

Kollade på Shutter Island på tv.. Men det slutade som vanligt att jag somnade..

Så ja.. Denna helgen har varit trevlig, rolig och mysig..  

Just nu sitter jag och tänker på framtiden och hur den kommer att bli..

Det enda jag kommer fram till här och nu är att jag får ta en dag i taget.. Försöka se positivt.. Och tänka att allt kommer gå bra..
Och innerst inne så vet jag att du kommer klara av detta och att allt kommer gå bra för dig.

Men en sak är säker.. Jag kommer sakna dig otroligt mycket. Men jag tror på dig och kommer finnas där när du kommer tillbaka.

Ja ni kanske undrar vad jag pratar om.. Det tänker jag inte skriva här.. Men det finns dom som vet vad jag pratar om..

Men för er som inte vet.. Så kanske jag berättar senare.. Det visar sig.

   Ja idag är det torsdag.. Och jag har nu varit här i en vecka..
Vilket jag tycker känns konstigt.. Det känns som om jag bara har varit här i några dagar..

Tiden går alldeles för fort ibland när jag är här..  Men det är väl så när man har roligt, trevligt och mår bra med den man umgås med   

Helgen som var så på fredagskvällen ägnade jag åt att vara chaffis till Andreas pappa..
Så det blev en rätt sen kväll på fredagen..
Och på lördagen var det dags att kliva upp tidigt för att då vankades det innebandy.. Så då var det bara upp och hoppa och göra sig i ordning.. En aningens trött var jag.. Men det gick bra ändå..   

Och denna vecka har också gått med raketfart.. Vare sig vi har gjort nått eller inte..
Men igår var vi en sväng på stan och kollade lite..

Sen åkte vi hem och tog det lugnt..

I morron blir det nog en krogsväng.. Det visar sig.. Men jag tror det kommer bli en trevlig och rolig helg   

Men en sak ska jag iaf skriva här..
Jag är oerhört glad att Andreas finns i mitt liv..

Han betyder väldigt mycket för mig.

Att få vara hos honom är som ren medicin för mig. Jag mår bra i hans sällskap och jag känner mig uppskattad för den jag är.

Så TACK Andreas för att du finns   

Och nu för att klargöra en sak.. Jag och Andreas är inte tillsammans.. Vi är nära kompisar eller hur man ska säga   

Ja det var väl allt för denna gång :)